Aah, dessa Eldsjälar!

Som sammanfattningen här ovan säger, så skrivs det i popcornbloggen när det är något som poppar upp i huvudet. Det behöver nödvändigtvis inte hända varje dag. Då skrivs det heller inget, bara för skrivandets skull. Ibland så behöver det inte poppa, utan man vidareberättar bara vad man ser hända i sin omvärld. Smått och stort. Som nu.

Läser på sidan "ordet fritt" i ortens tidning, i Mittens rike, anno 2011 -

"Fornminnesföreningen måste bli mer medlemsvänlig för att medlemmarna skall stanna kvar. En morot som höll medlemmarna kvar var gratis kaffe men att medlemmarna betalade för brödet. / bla bla / ...och nu tog man bort förmånen helt utan att meddela oss. Inte ens personalen visste något. Så behandlas medlemmarna! Mycket kränkande."

Tänk att moroten för att engagera sig i traktens Fornminnesförening är en kopp kaffe. Gratis skall den vara! Tänk, det hade varit jättesvårt att lista ut. Det skall fan driva runt en intresseförening med sådana eldsjälar.

Vilka små världar vissa av oss lever i. Skall man vara avundsjuk? Eller räcker det med att vara förvånad?

Glad Påsk, typ...

"Pappa, pappa, jag har kommit på en jätterolig Påsklek! Jag har kommit på den alldeles själv, och den är jättekulig, pappa"...

Börjar redan nu att ana oråd...

"Man tar varsitt ägg i handen. Och så ställer man upp sig mitt emot varandra. Så går man snabbt mot varandra och håller upp äggena, och slår dom mot varandra när man möts. Och den som knäcker den andras ägg vinner. Kul va?"

"Mmm...vem städar upp efter leken då?"

Tystnad.

"Man kan kanske lägga ett papper på golvet..."

Glad Påsk på er där ute i stugorna!

Justin Beaver?...

I fredags skrevs ännu ett kapitel i föräldrarskapets hemliga handbok. Lillhjärtat hade bjudit in mig till en föreställning av "småstjärnorna" på sin skola. Mer eller mindre begåvade barn från 4 klasser skulle uppträda. På sådana tillställningar blir det väldigt tydligt det där uttrycket - mina barn och andras ungar. Det kan väl vara OK att titta på Lillhjärtats uppträde från bakersta raden i klassrum 1C, men alla andras...nja.

Det verkade vara som om att Erik Saade var väldigt Popular, för den låten fick man höra flera gånger om. Och Monimaker var med åtminstonne 1 gång. Kanske 2. Jag kan ha slumrat till där på bakre raden. Men Lillhjärtat hade efter 3 dagars bråk med sina danskompisar frångått de obligatoriska melodifestival artisterna.

"Pappa, vi har valt att dansa till Justin Bieber". Först tyckte jag att hon sa Beaver. "Och vet du, mamma visste inte vem det var, fniss". Jag satt bakom ratten och kramade den hårt, och hoppades att frågan inte skulle komma.
"Vet du vem det är pappa?"...

Jag sökte i minnet utan framgång, och det enda jag kunde komma på att säga till min 7-åriga dotter var - "Nej, men vet du vem Ulf Lundell är då?"

Tystnad...

"Jag har hört talas om honom..."

End of discussion.

Mario Bros - Återkomsten

Ja, detta kan ju ses som en återkomst på många sätt...tycker att Facebook ersätter bloggandet rätt bra, men där försvinner man så snabbt från skärmen, så att säga...

Socialdemokraterna har visat en helt ny sida. Humorn. Dom har en ny partiledare som har humor, sägs det. Och dom som röstat fram honom, dom måste väl också ha en viss humor. Eller så är det apati. "Ja, va fan. Inte kan det väl bli sämre, så släpp fram pellejönsen".

Jag har hela tiden hävdat att det är Achmed the dead terrorist som är förebilden. I morse fick jag dock en ny vinkel på det hela, när Lillhjärtat tittade på nyheterna och ropade till -

"Wow, pappa. Han ser ut som Mario".