"Driva eget"

Ola Skinnarmo springer runt i skogen med några bildäck på släptåg för att förbereda något av alla sina äventyr. Visst blir man imponerad av denne man? Och han springer där med ett leende till och med.

Är det någon som provat på att vara småföretagare i Sverige någongång? Då har ni säkert haft den där känslan. Att det är uppförsbacke, och dom där j-la däcken hänger där bak dessutom.

Men snart kommer säkert nedförsbacken.

Snart!

Hur brett hoppar du?

Lilldottern fick en Atlas av Systern när hon skulle börja Förskoleklassen. När Afrika bläddrades fram så pekade jag malligt på symbolen av Kilimanjaro och frågade henne;
-Vet du vad det där är? Jo, det är Afrikas högsta berg. Det är så högt att det alltid ligger snö på toppen, fastän det ligger mitt i hetaste Afrika. Det berget har jag bestigit en gång!

Nu väntar man stolt på lite frågor om detta stora äventyr, men man får bara ett "jaha" och så bläddras det vidare i atlasen...

I morse frågade jag Lilldottern om hon kom ihåg vad Afrikas högsta berg heter.
-"Näää"
-"Kilimanjaro"
-"Det är för svååårt"
-"Kommer du ihåg vad Sveriges högsta berg heter då?"
-"Näää"
-"Kebenekaise"
-"Det är för svååårt. Men pappa. Vilket berg i Sverige är det lägsta då?"

Där satt man på pottkanten åter igen och dinglade med benen. Man har gått genom halva livet, lärt sig vilket berg som är högst i Världen, i Afrika och i Sverige. Man har lärt sig vilka floder som är dom längsta, och vilka städer som är dom största. Men man har inte en aning om vilket berg som är lägst...

Lilldottern gav svaret. "Kan det inte vara Uvberget borta vid Rännösjön"?

Vem kan svara emot?

-Anyone?

Uppskjutningen uppskjuten...

Man har alltså skjutit upp uppskjutningen.

Såpass...

Pay back time?

Miljoner svenskar åker årligen till Thailand för att sola och bada. Vi blir uppassade från morgon till kväll av ett serviceminded folk utan dess like. Dom serverar oss watermelon shakes vid poolen, Singhas i baren och Chicken Thai till middag. Och dom har t.o.m vänligheten att knappt ta betalt för det.

Sedan tar dom alla sina pengar, plus skuldsätter sig lite till hos bemanningsföretag, för att kunna åka till Sverige och plocka lingon. På så sätt får vi sylt till våra svenska köttbullar. För vem skulle annars plocka bären. Svenska ungdomar? Moahahaha....

Nu har visst moder Natur varit dålig på att producera bär i år. Thailändarna får inte ihop tillräckligt med bär för att ens finansiera resan tillbaka. Dom börjar bli desperata.

Är det inte dags för landet Sverige att ställa upp nu?

Är det inte pay back time?

Vågar du gå utanför ramarna?

Ja, ni som har barn vet vem detta är. Svamp Bob Fyrkant. Jag har träffat honom idag. Han jobbar på Handelsbanken i min lilla sovstad i Mittens rike. Han är fyrkantig. Han har aldrig vågat göra något utanför ramen. Han äter tacos med familjen på fredagar. Han stryker sina kalsonger. Han jobbar på bank!

Jag gick in dit idag. På hans bank. Vill jag banken något så går jag vanligtvis till huvudkontoret i Staden, men idag tänkte jag slippa åka in dit. Jag ville ut i skogen och plocka lingon.

Jag öppnar dörren till banken, och väckte förmodligen de två personerna där inne. Jag var garanterat den första kunden för dagen, och förmodligen också den sista. Det rådde ett lugn i lokalen, skulle man kunna säga...Jag ville bara sätta in några dagskassor på mitt affärskonto. I vanliga fall lägger man pengarna i en påse, öppnar serviceboxens lucka, och skjuuuuuss in i väggen... Sedan tar det två 'bankdagar' att få dom ända till mitt konto. Men jag behövde pengarna där nu. Med en gång. Bums.

En man kom fram till mig med rynkad panna. Han såg sedelbunten. -"Oj, då. Vill du sätta in pengar"? (Redan nu förstod jag att det var en skärpt kille). -"Jo, jag hade ju tänkt det..."
- "Tänk om alla företag kom in med sina pengar. Då hade vi fått jättemycket kontanter att hantera, och det vill vi inte...Det kostar dessutom 105 kr"!

Jag började titta mig omkring. Hade jag råkat gå in genom fel dörr? Var var jag egentligen. Men jodå, Handelsbankens logga sågs lite här och där i lokalen. Då borde ju detta vara en bank. Men dom vill inte att jag sätter in mina pengar här... Jag blev nu lite förvirrad.

-Ja tänk om alla företag kom hit med pengar...något i mig brann. -Ta hit mina pengar igen!

-Men... du kan ju gå ut och lägga pengarna i serviceboxen...Box-fan stog ju inne i samma lokal som jag. Men han vill att jag skall gå ut på gatan, skicka in påsen med pengar genom väggen, in i samma lokal som både han och jag stog i nu, få vänta två 'bankdagar' för att få se pengarna på kontot - bara för att han inte vill hantera kontanter.

-"Nej! Ta hit pengarna igen. Jag får åka till banken i Staden istället. Dom brukar ordna det åt mig"!
-"Ja, om det inte är något besvär"...Besvär? Jag skulle ju ut i skogen och plocka lingon. Det är väl klart att det blir ett besvär! Annars hade jag ju inte stått här...

Dom små lokalkontoren är bankernas skyddade verkstäder. Dom som jobbar där vill inte ha kunder. Dom vill absolut inte ha några pengar. Gör dom en tjänst. Gå inte dit.

10 liter lingon blev det. Dom första 5 litrarna plockades i ren frustration efter bankbesöket, så i botten av hinken får man nog rensa en hel del annnat smått och gott som råkade åka med.

Jag 'orkade' givetvis inte åka till banken i Staden. Solen sken. Jag ville ut i skogen. Så jag gled omkring i lingonriset med en större summa pengar i ryggsäcken. Och sånt gör man ju inte var dag. Det kändes lite crazy faktiskt.

2 liter kantareller blev det också förresten.

Och vice versa?

Caster Semenya från Sydafrika utklassade världseliten (damer!) på 800 m i friidrotts-VM i Berlin här om dagen. Så får man inte göra. Komma och vinna över andra damer som var tänkta att vinna. Okänd var hon, Caster. Och ful. Och är hon inte lite manlig också. "Jo det är hon", kom man överens om på högsta instans! Därför blev hon tvungen att göra ett könstest. Hon hade varit såpass överlägsen att hon förmodligen var en man...!

Innebär det automatiskt att den svenske 800-meters löparen Mattias Claesson, som blev utklassad och utslagen redan i försöket, kommer att få gå igenom samma förnedrande test, fast tvärtom liksom...?

Har du sett herr Kantarell?

Imorgon är det dags för den numera traditionella svampdagen för mig och Lilldottern. För en 5-åring handlar det mest om att dricka saft och äta bullar, fast man gör det i skogen istället för hemma. Så därför passade jag på att gå ut och plocka svamp idag, så att den biten av exkursionen är avklarad imorgon.

Jag gick timtals i den täta, svåråtkomliga urskogen som täcker så stora delar av Mittens rike. Till att börja med så gick jag och bara förundrades över den otroligt vackra natur som finns där ute. Och jag tänkte på hur skönt det är i skogen, och vad dåligt det är att man inte kommer ut lite oftare.

När plastpåsen efter några timmar fortfarande var tom, så började jag istället fundera över var dom j-la svamparna finns någonstans i detta myggtäta rike. Och om hur otroligt stor humor han hade när han skapade en skog som kryllar av oätliga svampar, medan kantarellerna som vi åtrår är så svårhittade. Jag gick och skissade på ett sarkastiskt blogginlägg om denna idioti som vi är ute på varje sensommar. Om att kantarellerna faktiskt bara kostar 19:90 kr/hg på ICA. Om att detta var sista gången för mig.

Men plötsligt bara hände det. Det förinställda larmet pep, och det var dags att hämta Lilldottern. Jag tog ut riktningen mot var jag trodde att bilen stog parkerad, och började gå däråt. Då! En glänta som lyste glatt orange. Ett kantarellskafferi. Pulsen gick upp. Jag plockade, fyllde en påse, plockade, fyllde en till...åh vilken lycka det kan vara att plocka svamp.

Men det blir också en hel del att rensa när man plockar svamp...
Det får Hjärtat ta tag i. Jag har ju tagit hem svamp för 400 kronor. Mitt dagsverke är avklarat.

Jag har sett herr Kantarell!

Back to school

Kl 04.00 vaknade jag och stirrade rakt in i Lilldotterns ögon. -"Är det inte morgon nu?", undrade hon klarvaket.
Idag var det första dagen. Lilldottern tror att det är första dagen i skolan, men egentligen är det första dagen på fritids. Förskoleklassen börjar nästa måndag. Men det struntar Lilldottern i. She couldn't care less. Hon vill komma igång. Tänk om hon bara visste...

-"Nä, sov en liten stund till. Det är mitt i natten..."
-"Då går jag upp i mitt rum..."

Kl 06.00 öppnas dörren igen, och Lilldottern säger att "nu är det super duper ljust ute, så nu måste vi äta frukost och gå raka vägen till skolan." Så det är bara att hasa sig upp...

På väg till skolan/fritids så säger Lilldottern;
-"Vet du, om några år, när jag är typ sexton år. Visst får jag gå själv till skolan då...?"

Snart är vi där lilla vän...mycket snarare än vad man vill.

Undrar om hon vaknar kl 04.00 då, klar för en ny dag i skolan. Nya möjligheter. Kunskapstörstande. Hungrig på livet.
Men om hon gör det, vilket jag tvivlar på, så verkar det i alla fall som om hon går dit själv. Alldeles av sig självt.

-Fan tro't...

Vespa Touring 150

Vem som helst kan väl bli ett mods för att få åka runt på en sådan här goding?

Jag har ärvt en Vespa Touring 150 - årsmodell '58. Den ser inte riktigt ut som på bilden, det gör den inte. Just nu ligger det mesta av den i 6 st flyttkartonger i garaget. Ett projekt skulle man kunna kalla det. Ett tag kändes projektet lite övermäktigt. Det blir ju väldigt många delar när man skruvar isär en Vespa. 6 flyttkartonger ungefär. Och det finns inga DVD's som visar hur man skruvar ihop en Vespa från 1958. Och Vespa experterna lyser med sin frånvaro i Mittens rike.

Men så råkade jag hitta denna bilden. Say no more! Så får det bli. Jag har redan köpt en tight, rutig Ben Sherman kostym och svarta mockapjucks. Snart blir det ny frisyr också.

Åh, jag älskar materialsporter!

-Någon som kan skruva ihop en Vespa innan nästa vår?

-Anyone?

Jo, jag var där...

Mycket har skrivits om hennes besök i Sverige. Och jag kan till viss del hålla med om kritiken. Men man går till en konsert med olika förväntningar. Madonnas är ett skådespel med ljus, videos, dansare och stora scenförvandlingar. . Allting är relativt, men här kan man få viss förståelse för att biljetten är dyr.

Madonnas entré är storslagen. När hon till slut kör 'Like a prayer' så gör det hela konserten för mig. 'Miles away' kommer nog bli en ny favorit. Och hennes avslutning 'Give it 2 me' går inte av för hackor. Det är inte 'Twist and shout', det är det inte. Vi river inte Ullevi. Men det är en högoktanig avslutning.

Men, som så många redan sagt, zigenargänget i mitten...tja? Och om man har så många hits, och inte varit i Sverige på 19 år, så skall man kanske bjuda på några fler av dom? Rätt upp och ner. Utan techno. Då hade hon fått fler solar, fyrar och getingar.

Hursomhelst...min och Hjärtats musiksommar går vidare, och vi anser den avslutad efter Europes konsert på Götaplatsen på fredag. Jag tror att jag gör en objektiv sammanfattning av sommaren efter det.

Eller blir den kanske lite subjektiv?

Rock on'

Sväng in till Eksjö!

Under min och Hjärtats turné, kors och tvärs över Sverige, så hamnade vi i Eksjö (!). Annars är min resandefilosofi tydlig - från A till B med högsta möjliga fart. Man nu svängde vi alltså in i Eksjö. Vilken stad!

Små, låga trähus har bevarats, och detta har man visst fått något fint pris för. Men det skönaste var att staden är befriad från alla j-la kedjor! Bara små butiker som drivs av lokala handlare som bryr sig om sin stad. Klädbutiker, konditorier, designbodar, delikatessshopar osv. Alla lika intressanta för en besökare. Handmålade skyltar, eller slingriga neonbokstäver visar att här har butikerna överlevt kriser och saneringar. En stad utan H&M, Kapp-Ahl, McDonalds och Waynes...hur är det möjligt? Skit detsamma - det är möjligt! Hurra!

Sväng in till Eksjö!

Vi människor är allt bra konstiga ibland...

Klockan 06.00 ringde väckarklockan. Ja, eller mobilen rättare sagt. Väckarklockan är väl utdöd nu skulle jag tro. Hur som helst - den väckte oss väldans tidigt för att vara semester.
Vi bestämde det igår, jag och Hjärtat. Kl 07.00 öppnar Bauhaus, och då skulle vi vara där. Kl 08.00 öppnar vår revisor dörren, och då måste vi vara där.

Att glida runt på jättelika Bauhaus helt ensam i ottan, är en märklig känsla. Vi skrämde några ur personalen som antagligen trodde att dom var ensamna i några timmar till. Men icke!

Dom måste tyckt att vi var lite konstiga som var där. I alla fall vid den tidpunkten. Men nya ytterlampor skulle köpas till den nyrenoverade husgrunden. Jag och svågern har lagat, lappat och målat i dagarna två. Nu är den vit och fin som aldrig förr. En nymålad vägg hatar gamla ytterlampor. Så den fick några nya.

Svågern ville åka hem till västkusten idag, för att finna lite sol sa han. Åka ut med båten. "Myggfritt" sa han och skrockade.

Elektricitet är jättefarligt, tänkte jag. Svågern måste montera lamporna. Så för att han inte skulle hinna ta sitt pick och pack och familj och dra iväg, så tvingades vi till denna tidiga shoppingtur.

Nu är allt klart. Det lyser. Pantarei. Tack för hjälpen!

Ännu konstigare än oss är ändå dom som campar på parkeringsplatsen utanför IKEA. Vi räknade till 25 st husvagnar och husbilar. Människor som lägger sina semesterdagar till att upptäcka Sverige, och väljer att vakna upp på Birstas parkeringsplats.

Det är "scary people"! Husvagnsfolket.