torsdag 30 juli 2009

Aj, aj, aj

Moshe Dayan fick sin lapp över ögat i inledningen av andra världskriget, när han som infiltratör hos den Australiensiska 7:e Divisionen säkrade några broar över floden Litani i södra Libanon.

Hjärtat fick sin lapp över ögat på Sundsvalls sjukhus ögonmottagning kl. 08.00 i morse. Efter en natt när hon led helvetets alla kvav, så fick hon veta att hon hade fått sår på ögat. Orsakat av ett virus. Troligtvis. Droppar, tabletter och - lapp på ögat.

Båda har smärtsamt fått erfara vad våra ögon är värda för oss. Var rädda om dom. Hur det går till, det vet jag inte riktigt, men var rädd om dom. Ett par RayBan Wayfarer är säkert ett bra sätt att vara rädd om dom. Det stoppar kanske inte ett virus, men ändå...


tisdag 28 juli 2009

Piggelin på flaska?

"Idag skall du få en present", sa Hjärtat igår. "Vad spännande", tänkte jag.

Presenten var en flaska Chi san. Jag förstår verkligen varför jag fick den. Jag har inte direkt sprudlat av överskottsenergi den sista tiden. Tvärtom har jag nog varit ganska trött. Trött på att bara äta ett ägg till frukost (GI). Trött i spåret (GI?). Trött på vädret (SMHI?) Bara trött (CSI?).

När jag hasade mig upp till frukosten imorse så stod det en lite hutt bredvid ägget (GI). "Oj, det ser precis ut som en liten Jäger", sa jag. "Va gott! Passar säkert bra till ägget" (GI). Jag luktade på hutten. Men va f-n... Den luktar ju faktiskt Jäger... Nu var det inte lika roligt längre. Jag ryckte åt mig flaskan och läste noggrannt på etiketten, och där stog det att man skulle bli märkbart pigg inom en liten stund. Piggelin på flaska? Perfekt! Jag tog mod till mig, stängde av näsans funktion för en liten stund och hällde i mig hutten.
Ja, det luktade kanske som Jäger, men det smakade i alla fall inte som det.
Det smakade Fernet!..


Nu var det några timmar sedan jag tog hutten. Om jag är pigg? Tja! Märker inte någon större skillnad. På torsdag skall vi åka upp till Storsjöyran. Då skall jag prova med en riktig Jäger till frukostägget (GI) istället. Blir jag lika pigg av det, så kör jag kanske på det. Det är ju semester.

"Tack för presenten", Hjärtat!

"Chi san"!

måndag 27 juli 2009

Det var ju bara en liten "rost ros" på höger framskärm...

Idag skulle det ske! Efter att ha tvättat 745:an för första gången på 5 år, så skulle den även få hjälp med att bli av med dom genanta rostfläckarna. Dom blev så tydliga nu när patinan tvättades bort.

Alla vet vart dom kommer. "Rost rosorna". På skärmkanterna. Så har det alltid varit. Varför, varför har ingen biltillverkare kommit på det? Men min 745:a rullade av bandet i Torslanda 1991, och då sket man väl fullständigt i mina rostproblem 18 år senare.

Ännu en premiär skedde tack vare detta rost projekt. Ett besök på Biltema på Birsta. Bara tanken på Birsta ger mig svett i svanken. Men då visste jag inte vad som väntade mig. Kunderna var vad man i Mittens rike brukar kalla - "lite annars". Mycket truckerkepsar. Jag glömde min. Det var nog därför jag ignorerades. I katalogen framgår att man får experthjälp på Biltema. Men man glömde lägga till - "om du bär truckerkeps". Utan truckerkeps får man lita på sina nedärvda kunskaper om hur man lagar bilar.


Det finns jättemycket prytlar som man skall ha för att ta bort lite rost. Avfettning, rostätare, slippapper P120, primer, glasfiberspackel, slippapper P600, finspackel, maskeringstejp, grundfärg, våtslippapper, lack samt klarlack.

Vad kostar en ny skärm? Eller en ny bil? Tanken slår mig flera gånger, men den manliga stoltheten får mig att stanna kvar i butiken. Att låta mig totalignoreras. Att lasta korgen full med rostborttagningsgrejor. Och samtidigt stå där i kön och se självsäker ut och le lite snett mot truckerkepsen bakom mig. -"Jag kan laga rost jag!"

När man börjar skrapa lite på en "rost ros" så har jag lärt mig en viktig sak idag. Den tenderar att växa. Jag köpte bara en tub med spackel idag. Imorgon skall jag åka och köpa en hink. Och glasfiber. För "rost rosor" kan även bli till ett ganska stort hål när man petar på dom.

Imorgon skall jag fortsätta laga rost.

Eller klippa gräset.

lördag 25 juli 2009

Trevlig resa!

Jag har tidigare skrivit om några kompisar som kom på den lysande idén att cykla från Ulan Bator till Lhasa i Tibet. 500 mil uppför. Med 30-40 kg packning. Genom en het Gobiöken till ett iskallt Tibet. Nu är dom på väg och har hunnit åka några hundra mil på transibiriska järnvägen, och är snart framme vid 'starten'.

Följ deras äventyr på http://uteochcyklar.se.

Jag utlovar en mycket läsvärd reseskildring. Något att fördriva tiden med under en regnskur kanhända...



Semester är att inte göra någonting?

Jag är en förespråkare för att inte göra "någonting alls" på semestern. Vill inte åka runt med barnen på vattenäventyrsparker och annat otyg. Bara ligga i gräset och blänga på de lätta, vita sommarmolnen som drar förbi över en klarblå himmel. Stoppa i sig några jordgubbar emellanåt. Åka ner till stranden, sitta i brassestolen och lösa ett soduko. Grilla några laxfjärilar och sitta och surra med grannarna på altanen i den ljumma kvällningen. Svensk sommar. Semester. Inte göra någonting alls. Inte ens blogga. Bara vara. Aaaahhh!

Visst låter det ljuvligt?

Men Petrus - "klippan" - har börjat bli en Tomas - "tvivlaren". Finns den där svenska sommaren längre? Kan inte riktigt komma ihåg. En svensk sommar skall vara så där varm och ljuvlig, så att det känns skönt när den övergår i höst. Man skall vara nöjd då. Men det här? Regnet öser ner så att gatbrunnarna spottar upp det igen. Kvällarna är mörka som i november. Att gå och göra ingenting blir en plåga. Hösten kommer snart, det går med vindens fart. Hjälp!

Nästa sommar blir det att boka en resa. Medelhavet. Sol. Hett som satan. Aaah!

Nästa sommar...!



tisdag 14 juli 2009

Touren har kommit till mig!

Du vet med all säkerhet hur dom låter, men kanske inte hur dom ser ut. Så här ser dom ut! Anders Adamsson och Roberto Vacchi. Sveriges i särklass bästa kommentatorer. Det är en fröjd att följa Tour de France tack vare dessa män. Cykel är ju egentligen en rätt trökig sport, det måste man ju säga, men Touren blir en av sommarens, ja hela årets sportsliga höjdpunkter. Tack Roberto! Tack Anders!

Förutom att se massa cyklister ta sig över alper och pyreneer, så får man se ett vackert landskap och magnifika slott och palats. (Du, det där lät lite väl vuxet va?) Samt en miljoon tokiga fans som tagit sig upp på de allra högsta topparna. Underhållning på hög nivå!

Igår var det vilodag på Touren. Tråkigt. Men i förrgår fick jag lära mig en ny visdom genom Roberto -

"Ett NEJ är egentligen bara början på ett JA".

Det där visste ju vi småbarnsföräldrar redan. Men det är alltid skönt att få det bekräftat av någon annan.

Nu är det dags att streama in Eurosport.

måndag 13 juli 2009

Lite trött just nu...

Ibland kan det kännas som om det blir för mycket. Att man hamnar nära gränsen. Man vill ha flyt. Någongång i alla fall. Helst på sommaren. Men så fungerar det inte. Inte alls.

Man tror man skall ha semester, men så blir det inte. Man tror att man kan lita på andra, men det kan man inte. Man frågar snällt, men får fel svar. Man tror att det skall vara sol på sommaren, men så är det inte. Man tror man skall orka springa 1 mil, men det gör man inte. Man tycker att man ger, men få väldigt lite tillbaka.

"Varför"?

"Kan allt det här kanske ha att göra med att jag går på GI-diet just nu? Att man blir lite trött i sinnet. Trött i benen. Att man lättare missuppfattar folk? Ja, så är det kanske..."?

"Men...jag började med dieten i morse..."

söndag 12 juli 2009

Kom och köp!

Idag var Lilldottern upp i hejsan redan när hon vaknade. Hon hade bestämt att idag var en bra dag för en loppis. Några av grannarnas lilldöttrar anslöt till verksamheten. Det förbereddes i timmar. Tisslades och tasslades. Kartonger hämtades i garaget. En skylt med "Uppet" och "Stengt" skrevs. Småsaker som "man inte längre ville ha" packades ner i lådor. "Speciellt killgrejor - som bilar och sånt" (Var har hon fått dom ifrån...?)

På gatan utanför vårt hus slogs butiken upp. Det är en återvändsgata, så drop in kunderna är inte speciellt många. Men vi har snälla grannar. Vid lunchtid fanns det "flera kronor" i kassan. När skymningen kom fanns det även en 20-lapp. (Undrar just vad dom sålde för att få den...). Butiken stängde när det var dags för middag, men det bestämdes att den skall öppnas imorgon bitti igen. Det var ju lysande affärer, så varför inte?

På kvällen ropar Lilldottern från sängen -

"Vet ni vad jag skall göra med mina kronor"?
"Eh..näe.."
"Jag skall köpa antingen ett akvarium eller en mobil"

Såpass...
Det verkar som om hela världen ligger öppen för henne.
Gott att veta!

lördag 11 juli 2009

Efter regn kommer sol

Ni måste lära er att ha tålamod! Som vi goa gubbar från västkusten har. Vi vet att det alltid kommer sol efter regn. Västkustbor är härdade. Positivt tänkande go vänner!

Jaha...just nu när man tittar ut så regnar det visst igen. Men det är säkert bara en liten skur. Sedan går vi ut och lägger oss i solstolen igen. Idag kör vi utan solskyddsfaktor. Mellan skurarna.

Vi har semester i Sverige!
-Ahh!

fredag 10 juli 2009

Efter sol kommer regn

Vad var det för en positiv gamäng som kom på att "efter regn kommer sol"?

Vad jag kommer ihåg, låt hända som en vag hägring, så var det så soligt och varmt för exakt en vecka sedan att det var svårt att gå barfota på altangolvet. Man fick använda Hawaiian Tropic med solskyddsfaktor 15 - i skuggan. Man fyllde upp lillpoolen med 2000 liter svalkande vatten. Man satt på den kvällsljumma altanen med en nygrillad laxbit, färsk potatis och en källarsval pilsner. Man hade semester (eller var pappaledig menar jag). Man njöt. I fulla drag!

Och vad hände då? Änglarna har gråtit över oss oavbrutet. Vad är det som gör dom så ledsna? Vi som både sorterar sopor, använder bergvärme och kör miljöbil borde väl premieras? Eller vill dom bara retas för att jag glömde mitt stora paraply i Göteborg?

Nä, mina vänner. Naturen har bara sin gång. Det är som det alltid har varit.
Efter sol kommer regn...

Nu spelar lilldottern 'Cara mia' på högsta volym. Det är nog hennes sätt att säga att nu är dags för frukost...Ha en bra dag :-) - - -

måndag 6 juli 2009

Nu är det över igen...

Festen i Mittens rike är över för den här gången. Vi orkade igen. Vi överlevde igen. Ingen förstår hur det går till, men så är det. Man längtar till det innan. Man längtar tills det är slut medan det pågår. Men man längtar tills nästa gång när det är över.


Tomas Ledin drog flest folk. Festligt och folkligt, och jodå - inte ett moln så långt ögat kan nå...Ace of Base hade klätt på sig sina svarta långrockar och marcherade in på scenen. Happy nation! Men det är fortfarande Uffe som regerar. Med Janne Bark bredvid sig. Tryggt. Rockigt! Du gör mig galen!

Den svenska rockeliten var alltså där. Föredettingar kan man tycka. Men det finns ju inget annat att välja på. Rockande föredettingar eller Idoldeltagare? Vi kör på rockande föredettingar. Jag antar att dom sett att arenan är öppen. Att manegen är krattad. Konkurrensen från 'dom nya' är obefintlig. Varför inte köra ett tag till? Grattis gubbar! Rock on'!

Och han sa det själv där på scenen, Uffe - "Ni kanske har hört vad jag sa efter en konsert i Uppsala? Att det är över nu. Att jag skall lägga av att turnera. Jag skall avslöja något för er, gott folk! Jag ljög!"

Någongång under helgen, så tror jag att jag sa att det här var sista gången. Att det inte blir någon mer gatufest för oss. Jag orkar inte mer. Att det var Finito. Good Bye!
Men jag skall avslöja något för er gott folk -
Jag ljög!