Fader vår

Läste saga för Lilldottern ikväll. Eller saga och saga förresten. Bibeln för barn är det. Vi köpte den till henne för ett tag sedan, och har läst några kapitel varje kväll. N å g o t mer lättläst än originalet skulle jag vilja påstå. Och jag tror att föräldrarna lär sig mer än barnet av "sagostunden"...

Hur som helst, ikväll hade vi kommit fram till Bergspredikan. Där förklarades lite ditt och datt om hur och varför man ber. "Man ber till vår Far i himelen" läste jag högtidligt med myndig röst. Lilldotterns fråga kom lika snabbt som självklar -

"Men du är ju här. Är det inte bättre att vi ber till Farfar eller Gammalmormor, eller någon som redan är där"?

Ja, vad svarar man på det?

Det kan vara jobbigt det där med uppfostran...men roligt!